Och sen då? Jo en något trött mamma med redan kort tålamod och en sur John är inte bästa kombinationen. Skrik och trots från Johns sida. Ingen mat ska han ha. Och ingen medicin. Bråk som vanligt när han ska ha den och hälften hamnar utanför munnen. Grymt irriterad blir jag när han ena gången tar den själv och man nästa gång får tvinga i honom. Unge! Bättre blir det inte när man hör rottan tugga på något. Givetvis Johns leksak. Nu åker snart den hunden bort!!! Någon som vill ha honom???? Som sagt, så bra började min dag. Hann iaf duscha innan allt började. Men så lossnade Johns plåster så nu får han vara utan. Såren ser ok ut och inte svullna eller irriterade. Nu sover John och jag tänker göra honom sällskap!