Jag har något att bekänna

Hästar... Jag funderar, funderar och funderar lite till....

Vill tävla. Konstigt? Ja för att vara mig är det det! Men Sam räcker inte till. Jag tränar, tränar och tränar. Men kommer inte dit jag vill. Vi har stannat. Nått The End... Har ingen motivation i dressyren. Vill inte sitta och träna på LA nivå när jag inte kan få visa upp min pojke! Är så stolt över honom, ni får inte tro något annat! Han e Sam, han är min!

Men det känns som vi går skiljda vägar. Jag vill åt ett håll och han åt ett annat. Sälja?? Nej inte Sam. Blir foder..

Vad ska jag ha i stället för Sam då? Det problemet löste Johanna... Mitt tidigare inlägg...Där har ni svaret... Men inget är säkert. Pengar spelar in här. Även om det inte är så mycket så är det pengar, pengar som jag inte har så länge jag är mamma ledig. Så just nu händer inget. Måste fått ett jobb innan jag kan spinna vidare på tanken!

Just nu känns det motigt att rida. Jag tränar inget. Vi bara lullar runt i skogen, drar en repa i full galopp över den snötäckta åkern.. Busa och myser! Träningen har vi lagt på hyllan just nu. Motivationen är på noll. Funderar på att sätta in siktet på hopptävlingar. Men har inte fått tillbaka sadeln, paddocken e snöfylld och jag vill inte köra ensam med John och häst.

Vi lullar runt, vi myser! Vi har det bra! Älskade Sammen och Jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0